Här delar vi med oss av våra upplevelser från Giliöarna som vi besökte i oktober 2014. Det här inlägget är ett av de populäraste på Nicma och efter att vi gjort en del efterforskningar upptäckte vi att det inte fanns någon svensk guide till Giliöarna. Vi har sett till att det finns precis en sådan sida nu. Besök Giliresor för att läsa allt du behöver veta inför din resa till de fantastiska Giliöarna - båtresor, boendealternativ, upplevelser och en massa annat som är bra att veta.
Vad tyckte vi om att bo och leva
Gili Meno är oerhört vackert men vi var verkligen förundrade över ön. Den har så mycket potential, så mycket orörd mark men samtidigt är det ingen som utvecklar ön. Det öde hotellet förbryllade oss verkligen och vi stötte på väldigt många övergivna marker och hus över den lilla ön. Vårt hotell, Blue Coral, var trevligt men verkligen inget speciellt i övrigt. Vi fick ingen städning någon utav dagarna och det syntes inte till någon i receptionen när man gick förbi. Frukosten var OK men ingen höjdare. Vi är glada att vi fick uppgradering till bungalow med AC för det var oerhört varmt på ön. För 330 kronor per natt får vi ändå säga att det var OK.
Vi tyckte direkt om Gili Air och vi tror mycket att det beror på att det var mycket bättre energi där än på Meno. Människor var glada och väldigt tillmötesgående. Atmosfären är väldigt soft och man har verkligen förstått att de som besöker ön bara vill hänga vid stranden, ta en öl i solnedgången och äta god mat. Dessutom finns det inga försäljare som vandrar runt på ön vilket det fanns massor av på Meno. Det finns en strandpromenad runt hela ön och frånsett några korta sträckor så finns det sköna caféer, barer och restauranger längs hela vägen. Vi bodde jättebra på Air och bröderna på vårt hotell, Lumbung Bungalows, var väldigt laid-back. De ägnade mycket tid åt att umgås med sina gäster och såg verkligen till att man trivdes. Sånt gillar vi! Vi fick verkligen valuta för våra 240 kronor per natt.
Vår resa till Lombok och Senggigi (som vi skrev om i måndags) var ganska oskön men när vi väl kommit på plats på vårt guest house (Ressa Homestay) i södra Senggigi/norra Mataram så tyckte vi verkligen om det. Det finns egentligen ingenting att se och göra här, men det är en bra utgångspunkt för att se ön. Utbudet av restauranger är verkligen litet men på kvällarna finns det massor av underbar street food att köpa ute på gatan. Vi betalade 90 kronor per natt och vi var verkligen nöjda! De städade rummet noggrant och vi fick till och med nya handdukar varje dag. Frukosten var ganska enkel men god och kaffet hade ägarens mamma gjort själv. På kvällarna kunde man hänga med ägaren och hans kompisar och snacka. Det var inte heller ovanligt att gitarren åkte fram och de spelade några låtar. De drack ofta palmvin och man var välkommen att köpa in sig på en flaska för 6 kr om man hade tröttnat på ölen.
Gili Meno var ganska "fattigt" vad gäller maten. Vi försökte äta så mycket indonesisk mat som möjligt för att hålla nere priset. Vi åt en lite lyxigare måltid en kväll och det var verkligen värt det, en köttbit är inget man äter varje dag, kostnad 80kr. Man kan tycka att med oändliga fiskevatten utanför ön så borde den dagligt fångade fisken vara ganska billig, men dessvärre inte. En filé kostar ungefär 50 kronor. Det bästa, med tanke på priset, vi åt på ön var varsin pasta på YaYa som egentligen är en supertraditionell indonesisk warung men som lagade fantastisk pasta! En kväll drack vi drinkar - margarita och mojito - på ett lite "finare" ställe och de var riktigt bra.
På Gili Air åt vi egentligen inte mycket mat alls. Pastan som Niclas beställde när vi kom fram till hotellet var supergod. Vi åt... skulle äta thailändskt en kväll men våra rätter var mer indonesiska tolkningar av något thailiknande - men gott ändå. Det fanns nästan bara "turistställen" på ön i varierande prisklasser som serverade mycket västerländskt men också Indonesiskt. Äntligen gick det att få tag på en riktig kopp kaffe och precis som baren skyltade med så hade de öns bästa bönor. Air hade ganska så bra priser på drinkar och happy hour är alltid trevligt för plånboken. På Air fanns det mycket god tillgång till svampar och gräs för den som gillar det. Det finns ingen Polis på öarna så det är fritt fram så länge hövdingen för ön tycker det är okej.
Vår by söder om Senggigi hade nästan inga restauranger alls och på dagen är det lite knivigt att hitta lunchställen. Våra luncher när vi var ute och åkte moppe var tyvärr ganska dyra och trista. På kvällen kan man äta sig väldigt mätt och belåten utav den fantastiska maten längs gatan. Vi har njutit av grytor, grillat, soppor, nudlar, söta pannkakor och friterade mumsbitar. Helt klart den bästa indonesiska mat vi har ätit - och den billigaste! Vi betalade ca 30 kr för oss båda och då var vi mätta och belåtna. Eftersom att Lombok är muslimskt så finns det ingen alkohol att köpa på supermarkets, men ofta så finns det på hotellen.
På Gili Meno är det häst och vagn som gäller om man vill ta sig runt "snabbt". Kortare sträckor kostar 20-30 kronor och att ta sig runt hela ön kostar 90 kronor. Vi åkte ingen häst och vagn utan valde det andra färdmedlet - ben och fot. Det tog en dryg timme att promenera runt ön och mestadels är det stenlagd väg. Det finns en hel del vägar tvärs över ön oxå så att man kan ta genvägar.
Även på Gili Air så åker man häst och vagn. Dock vet vi inte vad det kostar där. Vi hyrde cykel i ett dygn för 21 kronor per cykel. Det var verkligen suveränt för att ta sig runt hela ön, vilket annars är ca 2 timmars promenad. Dock så är det partier där vägen är av lös sand, så man får leda cykeln emellanåt.
Det går såklart att chartra en båt för att åka runt Giliöarna, vilket många som vill dyka/snorkla från båt gör. Det kostar ett par hundra kronor för en dag.
På Lombok så är det moppe som gäller. Avstånden är stora och det är överlägset billigast att ta sig runt för egen maskin. Literpriset för bensin på Lombok är 8000 Rp, drygt 5 kronor. I Senggigi betalade vi 60000 Rp per dag för moppe, vilket är lite mer än tidigare, men totalt alltså bara 80 kronor för två dagar.
Vad tyckte vi om att göra
Giliöarna har fantastiska stränder och det är definitivt de som står i fokus. Bästa sättet att röra på kroppen är att snorkla, dyka och bada. Det är inga problem att ligga och lata sig i skuggan ett tag heller! Vi läste väldigt mycket på Gili oxå, vilket är en trevlig syssla. Att surfa på wifi är nästan uteslutet men hittar man något ställe så gäller det att ha massor av tålamod!
I Senggigi finns inte mycket att göra. Stränderna är helt OK men tydligen finns det vattenormar här omkring. Det är kanon att ha Senggigi som bas när man utforskar Lombok. Ca en timme härifrån till flygplatsen så många stannar här på väg vidare ut i världen, däribland vi.
Vad tyckte vi om vädret
Gili Meno var supervarmt! Vi var väldigt glada att vi hade AC i vårt rum. Det kändes som att det aldrig sjönk under 30 grader förutom en eftermiddag när det regnade. Det blåste inte särskilt mycket på Meno heller. Gili Air gav lite mer svalka och en dag blåste det ganska mycket. Norra delen av ön är inte lika blåsigt så där är det riktigt varmt. Även här låg temperaturen rätt konstant på 30 grader. Detsamma gäller för Senggigi som på sätt och vis kändes varmare för precis där vi bodde fläktade det inte så mycket. Det kändes som att vi svettades hela tiden när vi bodde där.
Vad tyckte vi om prisläget
Det kändes som att prisläget för boende på Giliöarna låg någonstans kring 300 kronor per natt. Vi såg ett hostel med delade rum/tält på Meno för 85 kronor per natt. I Senggigi och längs den nordvästra delen av Lombok finns det massor av billigt boende, omkring 100 svenska kronor per natt. Det finns oxå ett Sheraton i Senggigi ifall man vill slå på stort.
Vad tyckte vi inte om
Gili Meno kommer vi nog aldrig förstå oss på. Stränderna är fantastiska och det lockar många men det känns som att ön har en rejäl identitetskris. Gili Trawangan är party och Gili Air är laid-back med bra kvalitet på allt - men Gili Meno? Det finns verkligen ett lugn på ön men samtidigt inte ett särskilt bra utbud av bra mat och dryck. Ön har en väldigt avslappnad atmosfär men den är samtidigt inte “skön” att hänga på, det är ingen bra energi där. Vi har läst rätt många berättelser om besökare på Meno som varit med om övernaturliga upplevelser...
Gili Air var ganska turistigt men vi tycker ändå att det var på en lagom nivå. Människorna som var där var väldigt chill och då blir det en skön stämning iallafall.
För mer bilder
Läs våra tidigare inlägg om våra underbara dagar på Giliöarna och närliggande Amed på nordöstra Bali. Här kan ni läsa om mysteriet på Gili Meno.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar