Åttonde veckan i vår nya tidszon

Åttonde veckan... det är ju helt galet! Sedan vår månad i Canggu på Bali så har vi verkligen flängt runt. Det har varit fantastiskt roligt men nu längtar vi efter att slå oss ner någonstans en längre tid. Det här är vår sista vecka i Indonesien innan vi flyttar till Malaysia. En vecka som varit ganska konstig och fylld av fysiska begränsningar och utmaningar.

Vi var väldigt lata i måndags och åkte inte iväg från vårt guest house förrän vid lunch. Vi tog moppen norrut mot Senggigi och stannade vid ett strandcafé som såg OK ut. Som sagt, inte lätt att hitta något att äta i den här trakten under dagen. I brist på annat så åt vi varsin pasta som var lite för dyr och lite för trist men fyllde sitt syfte trots det. Vi hängde på stranden en stund och badade innan vi åkte hem igen.

På kvällen gick vi ut och köpte street food med våra tyska grannar och gruppen utökades nu med ett franskt par och en kille från Holland. Sedan åt vi all den goda maten hemma på vårt guest house innan killarna som jobbar på hotellet anslöt sig. Det var en fantastisk kväll som slutade långt in på småtimmarna.

Lasse och Niclas

Vi var lite trötta i tisdags morse när vi gick upp klockan 6.00 för att åka till flygplatsen. Tjejen som jobbar på hotellet hade kommit dit extra tidigt för att ordna frukost till oss (sååå gulligt) och en av killarna på hotellet körde oss till flyget, vilket tog en dryg timme. Incheckning gick supersmidigt och det var ingen säkerhetskontroll förrän vi gick in till gaten. Däremot så missade vi att vi behövde betala airport tax på väg till gaten för det var så otydligt skyltat. Totalt 90000 Rp för oss båda, 54 kronor. Jag drack en riktigt god kopp cappuccino medan vi väntade och sedan bar det av till Bali - resan tog ungefär en halvtimme.

Vi väntade ett par timmar på flygplatsen på Bali med kanonbra utsikt över landningsbanan så vi höll oss sysselsatta hela tiden. Vi åt en förvånansvärt god lunch på flygplatsen, och inte för dyr heller.. Niclas tog grillad anka och jag grillad kyckling och det var en rejäl bit tillsammans med ris och en väldigt stark sås. Mums!

Flyget till Flores tog nästan 1,5 timme. Vi flög (precis som på morgonen) med Garuda Indonesia och vi var väldigt nöjda. På båda flighterna fick vi dricka och snacks. Jag har flugit en internationell flight med Garuda en gång och då var servicen såklart mycket bättre, men vårt lilla flygplan var väldigt nytt och säkerheten precis som i Europa. När vi landade på Flores så kom vi till en helt ny flygplats, den är inte ens färdigbyggd. Terminalsbyggnaden är halvfärdig och planen ställde upp lite hur som helst därutanför. Inom en ganska snar framtid kommer flygplatsen att vara mycket mer trafikerad.

Vi tog en taxi ner till Labuan Bajo och vårt hotell Gardena. Det var en kort resa och kostade 60000 Rp, 36 kronor. Efter incheckning så skulle vi ta oss till vårt rum. Hotellet ligger längs en bergssluttning, precis som övriga Labuan Bajo, och vi hade bokat ett standardrum med utsikt. Efter X antal trappor uppför den branta sluttningen så kom vi slutligen upp till vår lilla bungalow med den mest FANTASTISKA UTSIKT över Labuan Bajos hamn och alla öar utanför Flores. SÅ värt den svettiga promenaden.

Vi bodde väldigt enkelt och insåg allt eftersom att vi varken hade handfat eller sängtäcke. Man spolade toaletten genom att hälla vatten i den - den enda fördelen med det är att man gå på toaletten även om det är strömavbrott. 

På kvällen promenerade vi ner i hamnen för att äta street food. Först åt vi några mumsbitar med potatis och grönsaker för 4000 Rp, 3,50 kr. Sedan beställde vi en grillad snapper lite längre ner på vägen som de grillade över öppen eld. Till det fick vi fantastiska grönsaker och en väldigt stark sambal. Det smakade verkligen underbart! Dessvärre blev vi trakasserade av en psykiskt sjuk kvinna som tydligen brukar springa runt nere i hamnen på kvällarna. Hon tyckte att vi bråkade med henne så hon förde ett jäkla liv, men vi lyckades komma hem utan att hon följde efter oss.

Vi var riktigt trötta sedan den korta natten före så efter att vi kollat på SISTA avsnittet av Seinfeld så somnade vi strax före 21.30 - och sov till 7.30. Bra jobbat! Att vakna med utsikten över havet var verkligen fint! Frukosten på hotellet var överraskande bra, med tanke på att vi betalade ca 140 kronor per natt. Det fanns en liten buffé med bananpannkakor, stekt ägg, nasi goreng (en risrätt), liten sallad med gurka och tomat, och så kaffe och te. Efter att vi lämnat in kläder på tvätt så satte vi oss på restaurangen bredvid vårt hotell för att koppla upp oss vilket gick ganska så bra. Vi åt pasta respektive vegetarisk curry till lunch. Vi pratade med ett par från Holland och utbytte erfarenheter.

Solnedgången från vår bungalow!

Vi gick en sväng längs huvudgatan för att se om det fanns någonting kul där. Vi hittade en vinbutik som förutom dyra europeiska flaskor sålde indonesiskt vin för 190000 Rp flaskan, drygt 115 kronor. Vi tänkte, med den utsikten vi har kan en flaska vin inte skada. Så tillsammans med solnedgången njöt vi av vinet som vi drack ur plastglas (efter att vi druckit ur saften). Vi åt sedan middag på den populäraste restaurangen Mediterraneo och åt väldigt god grillad tonfisk och sallad med potatis och bläckfisk. 

Målad fasad eller riktiga fönster?

I torsdags morse var Niclas risig och jag gick ner själv för att äta frukost, men en halvtimme innan frukosten officiellt skulle vara slut så var den slut. Jag fick i mig en kopp te och ett väldigt trist rostat bröd med marmelad för att stilla den värsta hungern. När jag kom tillbaka till vår bungalow var Niclas riktigt dålig och jag gick iväg för att försöka hitta en läkare. På en liten klinik med apotek fick jag mediciner som skulle hjälpa tills läkaren kom till jobbet vid 17-tiden. Tack och lov så hjälpte medicinerna direkt och Niclas mådde snart mycket bättre. Som ni säkert förstår så var det en väldigt lugn kväll. Jag åt en väldigt god pasta pomodoro och Niclas drack vatten på restaurangen bredvid hotellet.

Så här kan man oxå få sin take-away-kaffe :)

Fredag! Nu kan ju allt bara bli bättre. Vi satt och jobbade ett par timmar på förmiddagen. Sedan bestämde vi oss för att boka båtturen som vi funderat i ett par dagar om vi skulle göra. Vi åt middag på "vår" restaurang bredvid hotellet, köpte lite proviant inför resan och såg ett par avsnitt Seinfeld innan vi somnade gott.

En liten gecko på besök i vår bungalow :)

Lördagen började tidigt. Uppstigning 6.00 och avfärd 7.30. Resten om den fantastiska båtresan kan ni läsa i ett eget inlägg i bloggen :)

När vi kom hem igen i söndags så tog vi en efterlängtad dusch och kopplade upp oss för att läsa mejl och ladda upp bilder. Vi var rejält hungriga och hade sett fram emot att äta middag på den kända italienska restaurangen i byn, men de hade stängt i tio dagar för renovering. Snacka om besvikelse! Pizzan vi delade på var ändå helt OK!

Tankar från veckan

• Ha alltid ett litet men välsorterat apotek i resväskan.
• Båtresan räddade vår vecka - i övrigt är Labuan Bajo inte så mycket att se.
• Var alltid beredd att ändra planerna - man vet aldrig vad som kan hända.
• Svenskt sällskap var väldigt trevligt :)
• Världen är väldigt liten ibland!
• Var rädd om varandra.
• Livet är en underlig blandning av nöd och lust!
• När man reser så får man - varken man vill eller ej - massor av erfarenheter som man annars skulle ha varit utan.