Gårdagens road-trip blev allt annan än kort. Snarare 14 mil lång. På moppe. Träsmak? Ja! Däremot var det en riktigt fin tur, speciellt genom byarna som låg mitt bland risfälten och "man-made forest" i Loboc.
Chocolate Hills var verkligen spektakulära och väl värt mödan. Chocolate Hills har ingenting med choklad att göra utan kallas för chokladkullarna då de blir chokladbruna under torrperioderna. Chocolate Hills består av ca 1500 likadana kullar av kalksten, men varför de finns just här är tydligen inte helt säkert. En teori är att en gigantisk vattenbuffel en gång i tiden har bajsat ut de tusen kullarna...
Chocolate Hills var verkligen spektakulära och väl värt mödan. Chocolate Hills har ingenting med choklad att göra utan kallas för chokladkullarna då de blir chokladbruna under torrperioderna. Chocolate Hills består av ca 1500 likadana kullar av kalksten, men varför de finns just här är tydligen inte helt säkert. En teori är att en gigantisk vattenbuffel en gång i tiden har bajsat ut de tusen kullarna...
Genom man-made forest.
Och genom byar och risfält...
Äntligen framme vid chokladkullarna.
Lite vila för bakändan på vägen hem.
Så här såg det ut när vägen som skulle ta oss hem plötsligt tog slut...
Nästan hemma. På bron från fastlandet/Bohol till Panglao Island.
Sammanfattningsvis kan vi väl säga så här, att Chocolate Hills är ett fantastiskt vackert utflyktsmål. MEN åk dit på egen hand. Om ni betalar dyrt för transport och guide så kommer ni bli både sura och bittra!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar